Berlin East Side Tour 2,5 timmars kryssning med kommentarer

Berlins katedral (officiellt: Oberpfarr- und Domkirche zu Berlin) vid Lustgarten på Museiön är en protestantisk kyrka i stadsdelen Mitte i Berlin. Byggt åren 1894-1905 efter ritningar av Julius Raschdorff i nyrenässans- och nybarockstil, är monumentet den största protestantiska kyrkan i Tyskland sett till yta och en av de viktigaste dynastiska gravplatserna i Europa

Humboldt Forum (korrekt stavning Humboldt Forum) i Berlin Palace är ett universellt museum i stadsdelen Mitte i Berlin. Förutom det etnologiska museet och museet för asiatisk konst på Berlins statsmuseer, är det också hem för Berlin-utställningen av Berlins stadsmuseum och Humboldt-laboratoriet vid Humboldt-universitetet i Berlin. Dessutom äger åtföljande evenemang, utställningar och guidade turer rum i anläggningen som stöds av Humboldt Forum Foundation i Berlinpalatset.

Mühlendammschleuse i Berlin ligger i stadsdelen Mitte öster om Mühlendamm vid Fischerinsel. Den ligger i spreeloppet, som är en del av vattenvägen Spree-Oder här. I de tidiga dagarna förband ett fut v städerna Berlin och Cölln, från vilka staden Berlin senare växte. Det var här Berlin grundades. Slussen togs i drift 1942 och klarar ett fall på 1,51 meter

East Side Gallery-minnesmärket i Berlin-Friedrichshain är ett permanent friluftsgalleri på den längst bevarade delen av Berlinmuren på Mühlenstraße mellan Berlin Ostbahnhof och Oberbaumbron längs Spree. Våren 1990, efter Berlinmurens öppning, målades denna sektion av 118 konstnärer från 21 länder över en längd av 1316 meter. Konstnärerna kommenterade de politiska förändringarna 1989/90 i drygt hundra målningar på den sida av muren som brukade vända sig mot Östberlin, med en mängd olika konstnärliga medel. På grund av stadsplaneringsåtgärder finns den inte längre bevarad i sin helhet, och istället för originalen från då finns det bara replikerna som gjordes 2009 som finns kvar idag. Den egentliga gränsen här var Kreuzberg-stranden av Spree. Galleriet ligger på den så kallade inlandsmuren som stängde av gränsområdet till Östberlin.

En första träbro låg i nivå med den tidigare stadsmuren, några kilometer längre nedströms från den nuvarande bron nära Spreeinsel. Spree var blockerad på båda sidor förutom en smal passage i mitten med gångbara trägångar för att kunna ta ut tullar. På natten stängdes passagen med en tjock stam förstärkt med järnspik, det så kallade trädet. Förutom det nedre trädet i västra delen av staden fanns det övre trädet i öster. I och med flyttningen av stadsgränsen och byggandet av Berlins tullmur 1723 byggdes en ny träbro med klaffar för sjöfartstrafiken i stället för det övre trädet lite längre österut på kunglig order. Här stod Stralauer Tor som infart till Berlin.

Molecule Man är ett monumentalt konstverk från Berlin skapat i maj 1999 av den amerikanske skulptören Jonathan Borofsky. Det är en skulptur för tre personer som sattes upp i Spree mellan Elsenbrücke och Oberbaumbrücke nära korsningen mellan de tre stadsdelarna Kreuzberg, Alt-Treptow och Friedrichshain.

Nikolaiviertel i Berlins Mitte-distrikt är det äldsta bosättningsområdet i huvudstaden. Nästan helt förstörd under andra världskriget, byggdes den upp igen 1980-1987 av arkitekten Günter Stahn på uppdrag av östberlinska magistraten med anledning av stadens 750-årsjubileum. Runt den rekonstruerade Nikolaikirche byggdes en ensemble av historiska stadshus och motsvarande anpassade prefabricerade byggnader på en nästan medeltida planlösning. Monumentet är nu en av Berlins sevärdheter.

Med sina 368 meter är TV-tornet i Berlin den högsta byggnaden i Tyskland och det femte högsta tv-tornet i Europa. Tv-tornet ligger i parken vid tv-tornet i stadsdelen Mitte i Berlin. När det stod klart 1969 var det det näst högsta tv-tornet i världen och är med över en miljon besökare om året en av de tio mest populära sevärdheterna i Tyskland.

Museiön är en byggnadsensemble som består av fem museer i norra delen av Spreeinsel i Berlins historiska centrum. Det är en av de viktigaste sevärdheterna i den tyska huvudstaden och ett av de viktigaste museikomplexen i Europa. Den byggdes mellan 1830 och 1930 på uppdrag av de preussiska kungarna enligt planer av fem arkitekter och togs upp på Unescos världsarvslista som helhet 1999. Museiön består av Gamla museet, Nya museet, Gamla Nationalgalleriet, Bodemuseet och Pergamonmuseet. Sedan Tysklands återförening har det renoverats och utökats som en del av Museiöns masterplan. Den 12 juli 2019 öppnade James Simon Gallery som ett nytt besökscenter. I den norra delen av Spreeinsel finns också Berlin-katedralen vid Lustgarten, samt Humboldt Forum, som används för museer och kultur och byggdes i form av Berlin-palatset 2021.

Schiffbauerdamm är gatan på högra stranden av Spree i Berlins Mitte-distrikt mellan Weidendammer Bridge och Reinhardtstraße (avbruten av de nya regeringsbyggnaderna). Namnet syftar på de varvsföretag som brukade vara där.

Riksdagsbyggnaden (kort sagt: Reichstag; officiellt: riksdagsbyggnaden i plenumområdet; inofficiellt även Bundestag eller Wallot-Bau) på Republiktorget i Berlin är sedan 1999 säte för den tyska förbundsdagen. Byggnaden uppfördes mellan 1884 och 1894 i nyrenässansstil enligt ritningar av arkitekten Paul Wallot i stadsdelen Tiergarten på Sprees vänstra strand. Den inhyste både det tyska rikets riksdag och Weimarrepubliken. Till en början sammanträdde också Imperiets förbundsråd där. Efter allvarliga skador från riksdagsbranden 1933 och andra världskriget restaurerades byggnaden i moderniserad form på 1960-talet. Från 1995 till 1999 omarbetades Reichstag i grunden av Norman Foster för permanent användning som parlamentsbyggnad, vilket beslutades 1991. Den tyska förbundsdagen träffas här. Ett landmärke i stadsbilden är den tillgängliga glaskupolen ovanför plenisalen efter en idé av Gottfried Böhm.

Kronprinzenbrücke är en vägbro som sträcker sig över Spree och förbinder stadsdelarna Mitte och Tiergarten i Berlins Mitte-distrikt med regeringsdistriktet. Strukturen korsar Konrad-Adenauer-Straße, fortsättningen av Reinhardtstraße, med två körfält och cykel- och gångvägar på båda sidor. Tyska förbundsdagens daghem och Spreebogenpark ligger i direkt anslutning till brons västra ände.

Humboldthafen är en hamn i stadsdelen Mitte i Berlin. Poolen, byggd enligt landskapsarkitekten Peter Joseph Lennés planer och uppkallad efter naturvetaren Alexander von Humboldt, har en vattenyta på 33 500 m². Vattendjupet är cirka 3,5 meter. Idag är Humboldthafen en kulturminnesmärkt byggnad.

Förbundskansleriet är en högsta federal myndighet som stöder den tyska förbundskanslern i hans uppdrag. Det har sitt huvudkontor eller första kontor i den federala huvudstaden Berlin och sitt andra kontor i den federala staden Bonn. Wolfgang Schmidt (SPD) är chef för förbundskansliet och förbundsminister för särskilda uppgifter. Kansliet sysselsätter för närvarande cirka 600 personer (från och med 2019). Sedan 2001 har en ny byggnad ritad av Axel Schultes i Berlins Spreebogen, skild från riksdagsbyggnaden av Platz der Republik, fungerat som säte för myndigheterna. Byggnaden vetter mot ett centralt torg mitt emot Paul-Löbe-Haus, som ska utformas som ett medborgarforum. Det är en del av den grupp av byggnader som kallas "Bund des Bunds" vid Spreebogenpark. I byggnaden arbetar för närvarande också anställda hos statsministern för kultur.

The House of World Cultures (HKW) är en utställningsplats i Berlin för internationell samtidskonst och ett forum för aktuell utveckling och diskurser. Den presenterar konstnärliga produktioner från hela världen med särskilt fokus på icke-europeiska kulturer och samhällen. Sedan det grundades i mars 1989, har House of World Cultures varit baserat i den tidigare kongresshallen på stranden av Spree i Tiergarten och regeringsdistriktet. Som en ikon för arkitektonisk modernism blev kongresshallen en framstående symbol för den tysk-amerikanska alliansen. I Berlins folkspråk är byggnaden också känd under namnet "Pregnant Oyster" baserat på dess form.

Palace of Tears är det vardagliga namnet på den tidigare avgångshallen vid gränsövergångsstället Bahnhof Friedrichstraße i Berlins Mitte-distrikt. Härifrån gick S-Bahn- och U-Bahn-tåg till Västberlin och fjärrtåg via Västberlin till Förbundsrepubliken. Namnet "Tårarnas palats" kom till för att östtyskar ofta sa adjö till sina västerländska besökare med tårar. I regel var de själva inte fria att resa till Förbundsrepubliken. Kontroll- och incheckningsdiskarna fanns i Palace of Tears, bemannade av anställda vid ministeriet för statlig säkerhet i uniformerna från DDR:s gränstrupper.

Weidendammerbron i stadsdelen Mitte i Berlin korsar Friedrichstrasse över Spree. Den går tillbaka till en ursprunglig byggnad på samma plats från 1600-talet, så dagens bro markerar den tredje äldsta bron i området i det gamla Berlins centrum. Belägen i en central del av staden har bron även spelat en roll i litteraturen vid flera tillfällen. Dagens brobygge har varit kulturminnesmärkt sedan 1970-talet.

Bode-museet i Berlins stadsdel Mitte är en del av Museiöns byggnadsensemble och är därför en UNESCO: s världsarvslista. Byggt av Ernst von Ihne i nybarockstil som Kaiser Friedrich-museet mellan 1898 och 1904 på uppdrag av Kaiser Wilhelm II. Här finns skulptursamlingen och museet för bysantinsk konst samt myntkabinettet. På förgården fanns ryttarstatyn av Fredrik III skapad av Rudolf Maison, som förstördes under DDR-eran.